Pingstkyrkan i Ängelholm - The Gospel of John

HEM : TEXTER : RECENSIONER : FILMER

The Gospel of John

av Bobo Wieland

FILMFAKTA

Non Stop Entertainment's The Gospel Of John

FAKTA REGI: Philip Saville
SPELTID: 179 min
GENRE: Drama
ÅR: 2003

LÄSARNAS BETYG (6 röster)

DITT BETYG (1-5)

LÄNKAR GOSPEL OF JOHN På IMDB RECENSION AV FILMEN På DVDFORUM.NU FILMENS HEMSIDA

The Gospel of John är en film som har gått ganska obemärkt förbi - antagligen för att Mel Gibson's Passion of the Christ tagit all uppmärksamhet i från den. Det är synd, för Gospel of John är väl värd lite uppmärksamhet.
    Jag hade väntat mig en film som skulle försöka vara en ny Jesus från Nasaret (Franco Zeffirelli's sextimmarsepos från 1977), men där misstog jag mig rejält. The Gospel of John är istället exakt det den utger sig för att vara; Johannesevangeliet som film...
    Från början till slut följs bibeltexten näst intill ordagrant och när man väl vant sig vid berättarrösten som tar hand om all bibeltext som inte spelas upp mellan de olika karaktärerna så är det en riktigt härlig film att se på. Eller egentligen så skulle jag hellre vilja kalla den för en videobok då den till upplägget är mer lik en ljudbok med tillhörande bilder än en filmatisering av en bibeltext.
    Filmen är så pass ordagrann från bibeltexten att man i till exempel korsfästelsescenerna hajar till lite extra. Själv är man inkörd på att Jesus pratar med de båda rövarna som korsfästs tillsammans med honom. Men inte nog med att de inte yttrar ett ord till varandra i filmen, de placeras också så pass långt ifrån varandra att en dialog näst intill skulle vara omöjlig. I Matteus och Markus nämns det att rövarna "skymfade" Jesus och i Lukas får vi hela dialogen berättade för oss. Men i Johannesevangeliet har givetvis Johannes helt valt att utelämna någon som helst dialog mellan Jesus och rövarna. Det känns som att filmskaparnas beslut att placera rövarna långt ifrån Jesus har varit väldigt medvetet för att visa att detta är Johannesevangeliet - inget annat!

Ofta när man läser skönlitterära böcker får man egna bilder i huvudet av hur karaktärer och miljöer ser ut och när man senare ser en filmatisering av boken så stämmer inte filmens bilder överens med ens egna. När jag såg Gospel of John slogs jag av tanken att jag aldrig bildat mig egna bilder av någon av bibelböckerna. Ärligt talat så tror jag det beror på att jag tycker att bibeln - ur ett skönlitterärt perspektiv - är ett riktigt mästerverk i torrhet, tråkighet och gammalmodigt språkbruk.
    Nu, efter att ha sett Gospel of John, har jag fått ett helt annat ljus över Johannesevangeliet och Jesus liv. Bildspråket i filmen är på topp och karaktärerna - speciellt Henry Ian Cusick som Jesus - gestaltas riktigt bra. Skådespelarinsatserna kanske inte är 100% hela tiden och i några scener där Jesus har mycket dialog känns det som om filmskaparna fått slut på idéer till bilder och man ser gång på gång Jesus och lärjungarna gå och gå och gå, sätta sig ner och äta, och sen gå lite till...
    Bortsett från dessa små missar rekommenderar jag Gospel of John till alla. Filmen är perfekt för de som aldrig öppnat en bibel förr, men ändå vill veta vad det hela handlar om. Något för religionstimmarna i högstadiet kanske? Och för dig som läst Johannesevangeliet hundra gånger så är filmen kanske ännu bättre. Det är som att läsa en ny bibelöversättning och få ögonen öppnade på nytt...